Måndag 8 augusti gav vi oss av ifrån Alcuida och det blev en lång dag runt Mallorcas norra udde och vidare söderut längs västkusten ner till Dragonera där vi ankrade för natten. Vi åkte längs västkusten när vi åkte till Port Soller för några veckor sedan och även på väg tillbaka senare. Det var alltså tredje gången gillt längs den delen och också tredje gången gillt att runda norra udden Formentor. Runt den så har det varje gång varit samma sak, ett tu tre så går "havet bananas" och det rullar och far helt ologiskt. Vi hade såklart berättat det för pappa och det hela började lugnt och han trodde vi överdrivit, men icke. Precis som vi sagt så satte det igång och höll i sig tills vi kommit en bit förbi.
Hej då Alcudia
Plötsligt hander det vid Formentor
Dagen blev lång men till slut ankrade vi vid ön Dragonera vid Mallorcas västra utpost, sista utposten innan Ibiza. Det var en härlig kväll och vi låg utmärkt med vårt ankare hela natten. Vi kom fram sent och var trötta så det blev en tidig kväll.
För ankar vid Dragonera
Solhatt eller slokhatt
Där borta kommer dom!
Dagen efter blev ytterligare en lång nästan vindstilla dag på havet på vår väg mot Ibiza. Frida och jag fördrev tiden med att sitta på fördeck och bland annat locka på delfiner, och plötsligt ser jag något långt bort som rör sig på vattenytan och Frida och jag funderar ett ögonblick på om det är fåglar men då börjar dom simma mot oss och vi inser att det är en hel flock delfiner. Extas utbryter ombord och Micke har sinnesnärvaro att filma dom. Efter att ha hälsat på oss och simmat med en bit så simmar dom vidare och lämnar oss med ett oförglömligt minne.
br />
Fula San Antoni
Vi hade inte bokat någon hamn på Ibiza så under dagen övervägde vi att köra på och bara fortsätta över nästa stora vatten till fastlandet men öl och vatten var nästan slut så det var lite krisläge och dessutom såg väderleksprognosen inte lovande ut. Alltså beslöt vi att lägga oss för ankar i viken utanför staden San Antoni. Av alla ställen vi besökt var detta verkligen det fulaste och mest ocharmiga, ett praktexempel på överexploatering men men vi låg bra med båten iallafall. Micke som fått till namnet Pholman, lustläste vind, väder och vågprognoser och tyvärr insåg vi att vi måste stanna kvar hela nästa dag för att sen ta nya tag. Natten till 10 augusti rullade ett oväder in som sen höll i sig nästan hela dagen, regn, blixt och åska. Vi var alla lite dämpade när vi insåg att vi skulle bli kvar och väntan på annat började vi söka flygbiljetter hem. Helt uppenbart är det inte bara vi som ska hem till skolstart, svårt att hitta biljetter och dessutom var dom svindyra. Humöret blev ju inte bättre av det precis. Eftersom vi hade öl och vattenbrist sjösatte vi jollen och Micke och jag åkte in mot "stan" för att handla. Motorn, en trotjänare i familjen Palmquist sedan 1992, och som fungerat perfekt hela sommaren, väljer att lägga ner verksamheten just denna dag. Tur att vi tog med årorna. En blixtvisit blev det i San Antoni och på den korta tiden fick vi i princip alla fördomar om Ibiza bekräftade. I tilltagande regn rodde vi sen tillbaka till Morabeza och väntade ut ovädret och humöret steg under eftermiddagen.
Igår, den 11 augusti var väderprognoserna på vår sida och vi lättade ankar kl 09.15 mot Torrevieja en sträcka på ca 110 sjömil och som beräknades ta ca 22 timmar. Dagen förflöt väl och vi var alla på gott humor och timmarna rullade på med hissade segel. När natten närmade sig gjorde vi ett vaktschema för natten, 4 timmar vakt/2 timmar vila med pass om gick omlott så att vi alltid var två som var vakna. Framåt natten rullade dyning och vi fick ta ner seglen och stånka motor. Micke och jag fick plötsligt se ett fenomen i vattnet som vi först inte förstod vad det var men efter lite googlande förstod vi att det var mareld. Tyvärr tog jag ingen egen bild men så här såg det ut.
Frida hängde med på vakt fram till midnatt sen sov hon resten av natten. På grund av dyningen så rullade vi ganska mycket och ingen av oss kunde sova särskilt gott på våra två timmar men vi fick lite vila iallafall. Magiskt vackert när solen gick ner på styrbord och månen upp om babord. Halvmånen lyste upp vår väg till en början men sen täcktes den av moln. Timmar innan vi var framme kunde vi se Torrevieja framträda i fjärran och sakta men säkert närmade vi oss. Kl 06.30 lade vi till vid samma plats som Micke och pappa lämnade för 2 månader sedan. En sista landarwhiskey innan sänggång. Dagen idag har vi tagit det lugnt men nu fram på kvällningen har vi piggnat till. Nu blir det packning och båtfix innan det är dags att åka hem. Uppdaterad karta, antalet sjömil mm och ytterligare reflektioner kommer vid ett annat tillfälle.
No comments:
Post a Comment