Motorstopp och ändrade planer

Porto Cristo och restaurang Quince levererade som förväntat. Faktiskt till och med ännu bättre. Stan kändes mer uppfräschad och och toaletterna och duscharna var helt nyrenoverade. Tataki på tonfisk på Quilince till förrätt hade vi sett fram emot och den var lika god som smaklökarna mindes! På kajen låg vi brevid en svensk båt och ett par båtar bort låg ytterligare en svensk båt. Det är inte särskilt ofta så många som vi har sällskap av andra svenskar så att vi nu var tre med svensk flagg var lite kul. Vi hade tänkt att stanna i Porto Cristo över natten men på morgonen bestämde vi oss för att stanna ytterligare en natt. Då tog vi tillfället i akt att lämna in lite kläder på tvätt och återigen besöka Drakgrottorna straxt utanför stan. Har ni vägarna förbi så är det väl värt ett besök. Det var fredag och fram emot kvällen var det full rulle i stan med marknad och matstånd. Vi beslöt att strunta i planerna på att äta i båten och istället käkade vi vid ett av matstånden.

Fint på väg mot Porto Cristo

Svårt att ta bra bilder i grottan

Läser på nätet att det är varmt hemma i Sverige men jag försäkrar er vi har varmare. På dom veckor vi varit har har dygnstemperaturen ökat konstant. Nu är det över 30 grader redan vi halv nio på morgonen och det håller i sig fram till ungefär 9 på kvällen. Ärligt talat börjar vi bli lite mätta på värmen. Ett av skälen till att vi valde att stanna i Porto Cristo ytterligare en dag var faktiskt att Micke var lite ur slag, förmodligen på grund av värmen. Under dagen den 13 juli hade vi skeppsråd och beslöt oss för att inte gå över till Menorca. Det tycker vi alla är lite synd men tiden räcker inte riktigt. Vi beslöt också att vårt slutmål för den här resan är en marina straxt söder om Barcelona så vi måste alltså revidera planera lite grann men alla var överrens om att det bästa i det här läget är att hoppa över Menorca och och istället styra norrut med Barcelona som mål. Just nu när jag skriver får Micke svar från marinan i Barcelona, Roda De Bara, så nu faller den biten på plats. Efter lite grubblerier på morgonen den 14 juli (Micke mådde fortfarande inte helt bra) så beslöt vi att ta oss till Alcudia, en tur på ca 35 sjömil. I början var det mycket dyning men den la sig efter hand. Till och från motvind och emellan varven fin segling. Men mest motvind så med segel uppe fick vi hjälpa till med motorn. Vi led rätt ordentligt av värmen även denna dag. När vi gått ungefär halvvägs var klockan 13.45 och då helt plötsligt och utan förvarning stannade motorn! Tur att det är en segelbåt vi har! Upp med mer segel i samma takt som allas adrenalin halt steg. Ännu mer tur att pappa var ombord, förste maskinist på Morabeza. I två timmar låg han på knä i motorrummet, till och från med hjälp av Micke, och felsökte. Tillslut stod det klart att det var något skit i tanken som satt stopp för dieseltillförseln. Med gemensamma krafter lösta Gert och Micke problemet och vi kunde lugnt och sansat ta oss in i hamen Alucdiamar. Underbart skönt med kompetenta herrar ombord!

Maskinisten har arbetat

Pustar ut efter arbetspasset. Tack!

En kort tur på stan där Frida hoppade studsmatta med sele som hon sett framemot. Hon fixade bakåtvolten som hon satsat på! Imorse, 15 juli, var vår plan att gå till Porto Pollenca efter att herrarna återigen legat på knä i motorrummet och bytt ett filter. Medan dom gjorde det gick jag och Frida en sväng på stan för att köpa ett par skor vi såg i går men det är ju söndag och butiken öppnade inte förrens kl 12 och då skulle vi vara på väg. Lite surt men å andra sidan brukar jag inte ha några större problem med att hitta skor...Det visade sig dock att det var fullt där och även fullt i Soller som var ett alternativ även om det är mycket längre. I takt med att värmen ökade så sjönk humöret och vi blev lite rådvilla kring om vi skulle ligga kvar eller försöka hitta nånstans att ligga. Micke ringde marinan i Bonaire, dom tog inte emot reservationer på söndagar men kunde nästan lova att vi skulle få en plats. Efter ytterligare lite velande kastade vi iallafall loss och fick ett par fina timmar in mot Pollenca viken. Det löste sig med plats och vi togs emot av en ovanligt trevlig marinero. Här ska vi nu ligga i två nätter och därefter hoppas vi att vädrets makter är med så vi kan ge oss ikast med en långsegling till Barcelona. Här finns ingen strans utan det är klippor som gäller, efter lite mankemang lyckades vi alla få ett välbehövligt bad. Efter badet var det tänkt att vi skulle titta på VM-finalen i båten men icke sa nicke, vi lyckades inte få in någon kanal på vår TV. Men på en restaurang i närheten satt ett gäng fransmän och tittade så med hjälp av deras jubel och Fridas bevakning på telefon så följde vi ändå matchen och gratulerar Frankrike till segern. Nu på kvällningen, kl är ca 19, har det dragit in lite moln så det är aningen svalaren än det brukar vara vid den här tiden. Snart ska hela besättningen duscha och därefter blir det middag ute.

Alcudia hägrar efter en hård dag

Bakåtvolt!